Varför tycker så pass många unga idag att de ska kandidera till riksdagen? Har man aldrig haft ett jobb eller någon högre utbildning, hur kan man då rimligen anse sig kunna vara en av de 349 som beslutar om landets lagar?

Att dessutom ha sin politiska allmänbildning endast från ett visst ungdomsförbund, istället för att själv bilda sig uppfattningar från t.ex. arbetslivet eller studier kan anses lite smalt. Hur eller hur kan jag tycka det är respektlöst att kalla sig riksdagskandidat när man har en så extremt liten chans att kunna komma in. Att kandidera och sedan inte komma in, borde ses som ett stort nederlag, inte något man bara gör lättvindigt. Denna naivitet är nog något som förekommer i alla partier, och frågan jag tycker alla borde ställa sig är; är detta de vi vill ha som morgondagens ledare?

Detta inlägg syftar till en kommentar på Anton Abeles kandidatur till Sveriges Riskdag.
http://www.pastan.nu/shopping/hej-konsument-anton-abele-1.1044549